Alkoholförsäljning på sätt som föreslås, gör att orsak och verkan delas upp. Helhetsgreppet efterfrågar vissa för att byta ut systembolagets monopol. Ett riktigt helhetsgrepp innefattar istället kostnader för indirekta följdverkningar, sådant som inte är så angenämt, men som medföljer, såsom skadeverkningar, sjukdom, vård, lidande med mera som inte ska behöva bäras av individer eller samhället. På sina ställen vill man inte se samband och vägrar lägga ihop att konsumtionsmönster har tillhörande biverkningar. I andra sammanhang skriks det högt när någon anser sig bestulen på ersättning. Vi behöver komma bort från att en grupp skörar frukterna, medan en annan, utan kompensation, måste finansiera åtgärder för att mildra och åtgärda det uppkomna.
På liknande sätt blir det med alkoholhaltiga drycker, samhället (polisen, ambulans, socialen m.fl.) får mer att ta hand om och belastas än mer utan att kunna tillsätta resurser i form av utbildad personal, medan producenten bjuder på mysiga provsmakningar.
Argument för gårdsförsäljning att det skapar arbetstillfällen låter som det skulle trygga hela landsbygdens fortsatta överlevnad, men meningen med microbryggerier är just att det handlar om en- eller fåmansföretag. Blir de många måste de omstrukturera och gå ihop för att det är den som går bäst som klarar sig i det långa loppet. Alla företagare som skapar jobb och tillväxt ute på landsbygden behöver enklare regler, inte bromsklossar, men det gäller även utan gårdsförsäljningens införande. När man tittar närmare på argumentationen kommer man fram till att det saknas tillförlitligt underlag och statistisk som styrker påståenden om vad det kan göra för näringen. Argumentationen bygger på ”generella ekonomiska antaganden” och erfarenheter från branschen i stort och alltså inga fakta som säger att turismen kommer av gårdsförsäljning. Vidare behöver inte det ”närodlade” processas för att bli starkvaror i flytande form utan gör bäst nytta när det stannar vid delikatesser från trakten, såsom ostkaka, kôlbullar, nyslungad honung, husets saft eller glôdhôppor. Alkohol är inte en vanlig vara och ska därför inte heller behandlas som en sådan.
Det som behövs är en levande landsbygd som just lever, låt den därför blomstra av sina unika förutsättningar med olika grödor. Turism behöver ett fylligt och varierat utbud för att frodas över tid. En stor bredd med varierat utbud av upplevelser, boende, mat och underhållning som kompletterar varandra bör istället prioriteras.
Regelverk som sätts upp för rundvandring och under hur tid lång vistelsen behöver vara på plats blir en sport att runda. Finns viljan så kommer kreativa lösningar och tolkningar dyka upp och vips så är förbehållen överspelade.
Många företrädare vill att vården skall byggas ut för att ta hand om problemen som missbruk i olika former, men redan nu vet vi att vården (och inte bara i Sverige, hör man emellanåt på nyheterna) går på knäna, har för lite personal, för få utbildar sig till yrket osv.
Det är inte så att det finns tiotusentals personer i någon magisk kö att plocka in att bli sjuksköterskor och läkare. Allt för många väljer att inte gå utbildningar som sedan leder till kvalificerade jobb, utan är nöjda med mindre pluggintensiva linjer eller hoppar av skolan. De styrande som har överblicken kan där se hur många som finns att tillgå och att det inte räcker. Kunskapsnivån på befolkningen i landet höjs genom riktade insatser som kanalisareas av olika aktörer. Det är viktigt att alla höjer sin kunskapsnivå, för det är allt för många som resonerar ”det tycker jag är bra, men inte jag, någon annan” även inom områden som kunskap och utbildning.
Det behövs därför ingen raketforskare för att inse att utan begränsning av antalet som överkonsumerar starkvaror skulle redan hårt ansträngda vårdresurser ytterligare behöva avsättas i onödan för en större grupp människor än idag.
Det som förespråkas är inte något nytt utan en återgång till något gammalt där varje stackare får klara sig själv denne bäst kan. Den svenska modellen med alkholmonopol har redan tagit ett helhetsgrepp som tillgodoser viktiga sakfrågor.
Att ändra en del i taget med alkoholfrågan, är att suboptimera, vilket försämrar helheten. Man låtsas att genom att ”förbättra” så kommer man till rätta med saker och ting. Det man skjuter in sig på är att ta bort monopolet genom att underminera varför vi har systembolaget i Svergie. De som vill ta ett helhetgrepp om frågan och få bort monopolet för att ersätta det med något modernt lanserar inte något nytt och bättre, utan blickar tillbaka på försäljning
Skador drabbar inte nödvändigtvis finsmakaren eller konnosören, men definitivt fyllgubben, dysterkvistaren och den ensamme. Som alltid är det dom som inte kan värja sig som råkar illa ut, oavsett om det beror på ohälsa, okunskap eller annat.
Genom att alkoholhaltiga drycker säljs genom en gemensam kanal, Systembolaget, får alla producenter samma mölighet att nå ut med sina produkter och konsumenter får kvalitetstestade, smaktestade produkter.
En viktig aspekt att ta i beaktande är att vid gårdsförsäljning får inhemska lokala producenter en konkurrensfördel gentemot utländska producenter som vill sälja sina varor här. EU skapades just för att främja handel på samma villkor och är därmed grunden för EU och EU-medlemskapet. Införande av gårdsförsäljning blir då rent logiskt att monopolet inte kan fortsätta eftersom andra producenter missgynnas.
Jan-Erik Lärka
Publicerad
Dela
