Polisens nykterhetskontroller och antalet anmälda rattfylleribrott sjönk mellan 2020 och 2021 till följd av pandemin. Nu har polisen till viss del återupptagit de rutinmässiga utandningsproven. Rattfylleri är ett spaningsbrott och därför är det mycket viktigt att polisen är ute och gör nykterhetskontroller anser MHF.
Under en lång period under pandemin har polisen bara gjort utandningsprov på förare vid misstanke om rattfylleri. Orsaken har varit att minska risken för smittspridning. Polisen har sedan oktober 2021 till viss del återupptagit de rutinmässiga nykterhetskontrollerna.
Under 2021 gjorde polisen i Sverige 224 500 nykterhetskontroller, det visar polisens preliminära statistik. Det är en minskning från 2020, då utandningsproven fastställdes till drygt 385 000 stycken (312 800 preliminärt). Den fastställda siffran för 2019 var 1,2 miljoner.
Polisen påpekar att man har en viss eftersläpning på sin statistik.
Under 2021 anmäldes 8 174 rattfylleribrott, en minskning med 620 brott. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Rattfylleri är ett spaningsbrott och är beroende av att polisen är ute och gör nykterhetskontroller, poängterar MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– 8 000 anmälda rattfylleribrott är en oerhört låg siffra. Trafikverket uppskattar att det görs ungefär 12 500 rattfyllerikörningar i Sverige per dygn, säger han.
– Det innebär att det är högst en av 500 rattfyllerister som upptäcks. Det betyder att upptäcktsrisken är minimal.
För rattfylleri under påverkan av narkotika, det vill säga drograttfylleri, minskade antalet anmälda brott från 16 758 stycken 2020 till 14 816 brott 2021, enligt BRÅ:s preliminära siffror.
– När polisens totala kontakter med förare minskar, då blir det också svårare att upptäcka de drogpåverkade förarna, säger Lars Olov Sjöström.
– Drograttfylleristerna upptäcks vid polisens allmänna trafikkontroller, som när man gör utandningsprov för alkohol eller kontrollerar körkort.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos
Publicerad
Dela
